Har inte skrivit på över en vecka. Inte alls bra. Såhär får det inte fortsätta. Men det är sannerligen inte lätt att ta sig tid för att blogga när man ska sköta hemmet, kvinnan, djuret (hund), skolan, och alla andra engagemang som en ung viril blivande jur. kand. kan/vill åta sig.
Men så snubblade jag in på den här artikeln på DN:s hemsida. Herreminje, tänkte jag. Lyssna bara på rubriken: ”Partierna vill inte porta fildelare från internet”. Hah! Tillåt mig att skratta tills käkarna går av.
Jag upprepar: PORTA FRÅN INTERNET.
Hur i hela friden skulle det gå till? Okej: Ingen möjlighet att köpa uppkoppling, visst. Inget tillträde till internetcaféer eller andra platser där de tillhandahåller liknande tjänster. Men skall man även sätta folk i husarrest för att de inte skall ha möjlighet att gå hem till kompisar som har internet? Till exempel. Så jag hoppas verkligen att de inte ”vill” porta folk från internet, för det är stört omöjligt.
Eller som Johan Linander (c) säger i artikeln, ”Vi skulle ju aldrig kunna tänka oss att stänga av folk från att skicka brev, oavsett brott”.
Varför inte nolltolerans på rattfylla istället? Dra in körkortet första (och i så fall enda) gången någon kör rattfull och höj straffet på att köra utan körkort efter en sådan fadäs till tio år eller liknande.
Eller porta alla pedofiler från att vistas i miljöer där det finns risk att det dyker upp barn. T.ex. GATOR OCH TORG. Haha, det vore ungefär lika lätt som att porta någon från internet. Idén gör mig lite fnittrig.

Hur som helst. Åter till själva fildelningen. Ett ämne som kan diskuteras till leda. Jag tänker inte bry mig om att redogöra för min åsikt i frågan, vem vet, någon kanske registrerar den, skickar mitt ip-nummer till SÄPO och sen är hela min juristkarriär körd ifall det skulle vara så att min åsikt var av fel sort. Istället tänker jag säga såhär: Jag tror på en viktig sak, för att ”rädda” skivbranschen. Det är att skippa de stora skivbolagen. Mycket enkelt. Ta Robyn som ett exempel. Hon har eget skivbolag som enligt frontsidan bara har som syfte att sälja hennes egen musik. Alldeles perfekt. Jag betalar mycket hellre till artistens eget skivbolag, eller kanske ett skivbolag som består av ett artistkollektiv. Ännu hellre betalar jag till artisten direkt, t.ex. genom att köpa mp3:or på internet via artistens egen hemsida eller något annat typ MySpace.
Poängen är att hur man än vrider och vänder på det så kan man knappast stoppa nedladdningen. Eller, det är klart man kan, men hur mycket möda vill man lägga ner på det? Finns det eventuellt, kanske, möjligen, lite viktigare saker att fokusera på än att straffbelägga någonting som redan blivit allmänt accepterat? Tänk om det var tio års straff på att gå mot röd gubbe. Tänk om man kom på lite smartare lösningar på samhällsproblemen. Tänk om vi levde i en utopi, med mig som härskare. Det vore coolt.

Måste även tillägga att det uppenbarligen finns folk som är grundlurade: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=716509